Visst kan man längta efter den där mäktiga kärleken ibland?Att få hålla om den man äskar tätt, tätt alldeles intill havet vid klipporna där vågor kraftfullt slår upp mot grånande skyar och vindar blåser in i sin kärastes hår. Rockar och klänningar fladdrar som osäkra segel och man ser uppriktigt, ärligt in i varandras ögon och bjuder kyssar så intensiva att vågorna reser sig ännu högre över marken. Likt James Stewart och Kim Novak kyss i "En studie i brott" eller Meryl Streep och Jeremy Irons i "Den franske löjtnantens kvinna". Eller när David Nivens modige stridspilot i "Kärleken är störst" störtar mot sin död och via radiokommunikation med Kim Hunter vinner hennes hjärta och förändrar sitt eget öde. Minns Kate Winslet när hon valde att hoppa av räddningsbåten för att förenas med sin älskade Leo eller Heath Ledgers sorgsne cowboy när han håller om sin älskades skjorta och inhalerar hans dofter. Det är en sådan kärlek som man tyvärr sällan ser och känner av i dagens moderna, cyniska filmklimat.
Kalla mig gammaldags eller hopplös romantiker. När den nu plågsamt vackra hösten närmar sig med stormsteg önskar jag mig en stor dos av innerlig kärlek. Kärlek mot alla odds, trots alla tvivel och över alla hinder. På film?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar